Nämnden avskiljde studenten H från pågående textillärarutbildning samt förordnade att hon inte fick antas till någon annan högskoleutbildning. Nämnden fann att det förelåg en påtaglig risk för att H, till följd av psykisk störning, kunde skada annan person under utbildningen.

Efter fyra år begärde H omprövning av beslutet. Nämnden konstaterade i sitt omprövningsbeslut att H:s situation förbättrats sedan hon blivit avskiljd från högskoleutbildning och att hon genomgått medicinsk vård. Under förutsättning att hon fortsatte att ha läkarkontakt och tog sina mediciner fanns det en god prognos att hon inte återföll i tidigare sjukdom. Å andra sidan framgick det av utredningen att ett återupptagande av högskoleutbildning och medföljande stress kunde orsaka försämring. I en sådan situation fanns det viss risk att H kunde skada annan person under utbildningen. Frågan var dock om den risken kunde anses påtaglig.

Nämnden konstaterade härvid att det av utredningen framgick att H nu skötte sina läkarkontakter, medicinering och övriga rehabiliteringsåtgärder. Nämnden förutsatte att hon skulle fortsätta att sköta detta även när hon hade tillgång till högskoleutbildning. Risken att H skulle skada annan person under utbildningen kunde under dessa förhållanden inte anses påtaglig. Nämnden upphävde därför beslutet om avskiljande.